Blog Image

KORAD TJH Hässlehoffs Lime-Ylvadoter

Foto

Till fotoalbumet

Här kan ni följa Limes kompisar Gaia & Nala!

SÖF:en

2016 Posted on Thu, September 22, 2016 19:12:15

Jag hade packat väskorna flera dagar i förväg så allting var klart.

På torsdagen var vi uppe i god tid och Lime ville vara säker på att hon skulle få följa med så hon satte sig framför dörren. Vi kom iväg i god tid och vi var uppställda på plats ca 10 minuter innan vi skulle vara där. Det var kul att se alla krigare igen och Lime var glad och hoppade runt och pussade de som hon hade delat tält med förra gången.

Vi hälsade på de andra patrullhundarna i kompaniet och skrev in våra hundar enligt de vanliga rutinerna. Sen tänkta jag hämta ut min pistolattrapp men inte ens det fick jag denna gången. Ingen riktig och ingen låtsaspicka L.

Hela kompaniet rullade efter mycket om och men ut och vi mellanlandade i halvvägs till övningsfältet för lunch och rastning. Lime hade klarat resan bra och var på bra humör. Själv kände jag av min förkylning och en bultande huvudvärk började tillta, jobbigt.

Sen rullade vi vidare fram till vårt övningsfält och det hämtades ut ammunition mm, innan vi kom till det området där vi skulle ha våran förläggning och där gruppen skulle ha sina övningar. Lime och jag skulle sedan bli skjutsade till ett annat område och hela helgen hade vi sedan övningar på annat håll med de andra hundförarna. Vi åt och sov med våra plutoner men annars så hade vi egna övningar.

Det började med att hundarna skulle skjutas in och samtidigt som detta skedde sköts det både till vänster och höger runt om oss på övningsfältet. Lime visade direkt att hon inte var allt för förtjust i pangandet. Efter lite övervägande så beslutades det att Lime ändå skulle bindas upp i basen med de andra 2 hundarna. Vår övningsledare som både jag och Lime kände sedan vår utbildning skulle hålla ett extra öga på Lime. Det var tryggt att ha ett känt ansiktedär och kul att vi vid både denna och förra övningen hade gamla bekanta som hade hand om hundarna. Jag bestämde då att jag skulle ha Lime uppbunden ensam så lite som möjligt under övningen och därför satt jag nästan alltid hos henne när hon var uppbunden när vi var med resten av plutonen.

Till min stora förtjusning skulle vi sedan skjuta pistol. Det blev inte allt för mycket skjutande första passet men att skjuta skarpt tar på krafterna så det var en lagom start. Lime hade under skjutningen snurrat runt i basen och hennes flexilina var nog lite i längsta laget så i fortsättningen blev hon uppbunden med en annan lina som var kortare och bättre. Alltid när hon var uppbunden höll hon på att gräva en grop som hon kunde ligga i och det hade nog att göra med att hon var ängslig och uppjagad av skjutandet. Iaf så var hon snabbt sitt gamla jag igen och vi åkte tillbaka till plutonen för att käka mat och snacka med gänget. Sen tror jag det inte hände så mycket mer den dagen utan det restes förläggning och sen var det nog dags att förbereda för kvällen. Lime och jag hade samma plats i tältet som förra gången och det funkade bra. Det var nästa lite för varmt första natten. Jag satt eldpost och Lime sov vidare efter att ha pussat lite på de som sov bredvid oss. Själv kunde jag inte sova överhuvudtaget den natten då marken lutade och var hård och ojämn.

Dag 2 började med pistolskytte och Lime var lagom orolig i basen som tidigare. Vi fick skjuta på mål och avsluta med att göra en liten hinderbana med förflyttning. Det var lite nervöst att lubba med skarpladdad bössa men det gick bra förutom att jag missade de sista målen som var lite längre bort. Efter många timmar uppbunden i basen var Lime glad över att det var över och vi åkte till vår pluton och käkade mat. De andra hade en riktigt fysisk övning och de såg lite slitna ut. Men de krigade på bra och soldaterna i min pluton är riktigta ”bad asses”.

Efter lunchen blev det hundövningar för hela slanten. Hundövningarna vi gjorde denna helgen var faktiskt de bästa som jag har varit med om. Korta intensiva patruller med vind, ljud-figgar i högt och roligt tempo. Det blev även ett släpspår och Lime var i gammal god form. Trots att vi inte tränar som vi borde så var hon väldigt taggad och duktig. Det som var skoj att se var att vi gjorde allt detta under tung beskjutning. Lime jobbade och ignorerade skjutandet nästan helt. Det var bara när det smällde precis intill oss som hon tittade upp för att sedan återgå till att jobba. Lime var glad och hon fick mycket beröm. Det är otroligt vilken skillnad det är på henne när hon är i ”arbets-läge”. Sen var det lite grävande mm när hon var uppbunden i basen när de andra hundarna gick sina övningar.

Lime bryter inte ihop helt när hon är uppbunden men hon tycker inte det är kul och hon mår inte bra av det så jag fattade ett beslut redan efter första dagen att denna övningen blir Limes sista. Tråkigt och vemodigt men Lime ska inte behöva må dåligt halva tiden av övningarna.

På kvällen var det lugnt och jag och Lime tog det lugnt när de andra i plutonen hade sina skjutningar på kvällen. De small som bara den och när plutonchefen frågade om jag ville komma upp och kolla på ”fyrverkerierna” var jag sugen, men det hade inte varit läge att ta med Lime dit upp så vi stannade kvar i basen och vilade i 15 minuter i tältet. Lime sov lugnt fast det var full beskjutning. Sen fick jag i uppgift att rensa kaminerna och hugga veden inför natten. Jag satte igång men efter bara några minuter var jag helt genomsvettig och pulsen dunkade på, det gick inte mer. Jag fick tillkänna ge att jag inte kunde lösa denna enkla uppgift pga min förkylning och jag har väl aldrig känt mig mesigare.

Lördagen hade sedan samma upplägg med skjutning på förmiddagen och hundträning i skogen på eftermiddagen. Vi sköt på ett nytt ställe och det blåste nästan storm där hundarna låg så vi fick flytta dem under skjutningen. När vi var färdiga med skjutningen så stod Lime med svansen helt mellan benen och skakade vid sitt träd och då viste jag att det var rätt beslut och inte ha med henne mer.

På eftermiddagen gjorde vi bla ett scenario där låtsades att det var skarpt läge. Det var mycket lärorikt och framförallt kommunikationen mellan hundförare, gruppbefäl och ledningen var nytt och något som måste tränas på. Det är många småmoment under patrulleringen som man måste hålla reda på och träna på för att det ska sitta.

Sen på lördagkvällen sköt vi ut hundarna och även där visade Lime att hon reagerade oroligt och hon ville söka skydd hos övningsledaren. Det finns lite olika alternativ som jag överväger när det gäller fortsättningen. Jag kanske är med utan Lime men det känns som det mest avlägsna alternativet. Ev byter vi till en bevakningspluton, men jag har hört att de skjuter precis lika mycket. Ev lånar jag någon annans hund där hundägaren har fått förhinder eller kan tänka sig att deras hund är med på en extra övning. Eller så hittar vi helt enkelt på något annat och går vanliga spår och uppletanden med Lime. Oavsett vilket kommer jag och Lime fortsätta att jobba ihop och kanske ha egna små övningar med övernattning i skogen.

Söndagen blev sedan lugn. Gänget rev förläggnigen, lastade bilarna och vi rullade efter lite vapenrengörning ut mot Malmö igen. Där återställdes all materiel och vi mönstrade ut hundarna och hade en kort utvärdering innan vi skildes åt för denna gången.

Jag är mycket nöjd över Limes prestationer under helgen och hon visade att hon är en riktigt bra patrullhund. Men främst av allt är hon en fantastisk familjehund som man alltid kan lita på. Hon skulle aldrig skada någon varken hemma eller på ute på övning vilket känns tryggt men hon skulle definitivt försvara oss (familjen & plutonen) om det skulle behövas.

Duktig flicka!



KFÖ del 3

2016 Posted on Tue, May 03, 2016 13:14:07

Del 3

Dag 3 blev det att gå upp kl 05 då vi skulle upp och gå patrull. De andra i tältet skulle upp en timme senare. Jag hade inte sovit så mycket den natten då dörren till tältet var öppen ett flertal gånger och eldposten inte skötte sig. Kallt som f’n var det och jag frös. Dessutom skulle vi vara stridsberedda så det gick inte att ta av kläderna och smyga ner i sovsäcken heller. Jag bröt mot ordern och tog av mig skorna för någon jävla motta fick det vara. Lime, jag och en av gruppcheferna gick en patrullstig vid 05 och på vägen tillbaka stannade vi till vid toaletterna och just som vi satt på dass blev det ett jäkla liv. Alla skulle upp och göra sig klara på 5 minuter och så skulle vi åka iväg. Jag tyckte det var skönt att vi redan var påklädda och uppe och hade gått en morgonrunda. Det hade vi aldrig klarat på 5 minuter annars.

Vi skulle upp i fordonen och jaga fienden. Jag och Lime bytte bil till en ny fin Merca med permanent bur som iaf var i färdriktningen men kanske aningen för liten. Limes bur var i bagaget men jag kunde prata med henne från bilen. Vi körde olika formationer och övade olika moment, fram och tillbaka. Körde fort och långsamt på dålig terräng. Soldaterna hoppade ut och in lite då och då medan jag och Lime väntade i bilen. Vid lunch efter 3-4 timmars körning tänkte jag be Plutonchef Patrik att Lime inte skulle åka mer då hon återigen satt och skakade och flämtade och var uppjagad i buren. Jag han inte nämnde det då han tog upp det och efter lunch hade jag och Lime lite lugnt och ro en timme då vi gick en runda och jag gjorde lite hundvård. Hittade 2 fästingar men annars så kändes hon hel, frisk och glad.

Gänget kom tillbaka och nästan omgående behövde det en hundförare. Plutonen bredvid hade varit i strid och några sårade fiender skulle hittas. Jag fick gå ut med en annan grupp från vår pluton denna gången och vi började söka av terrängen. Lime fick upp ett spår och det bar iväg ut över fältet. Vi blev dock stoppade av övningsledaren som påpekade att det var hans spår. AAAAHHHHHHH, synd om Lime som gjorde rätt, men blir avbruten. Dåligt av övningsledaren ¤%&/(. Tillbaka en bit och där vi skulle söka av hade 100 personer gått under dagen. Däribland jag själv och Lime så det blev lite kors och tvärs. Efter ett tag får vi kontakt med plutonen som hade varit i strid och de kan peka ut var den skadade ligger. Vinden ligger dock fel så Lime kan inte få vittring utan vi söker liksom av i en båge fram till bredvid de skadade. När vi ungefär är parallellt med dem viker hon av mot dem. Soldaterna tar hand om de skadade och vi håller utkik. Sen går vi och patrullerar av området så det inte ligger fler skadade eller fiender i närheten utan att hitta någon. Gruppchefen lyckad dock dra igång en larmmina som tjuter till precis intill oss men det känns inte som om Lime blir särskilt rädd.

Dock så var denna övning inte så bra för varken Lime eller mig. Återigen var kommunikationen mellan mig och gruppchefen dålig och vi skulle gjort några saker annorlunda under uppletandet. Lite dåligt planerat från övningsledarens sida får jag väl dra till med också. Övningsledarna som för övrig var väldigt bra och trevliga och kom med väldigt nyttig information.

Sen lunkade dagen på och fram mot eftermiddag/kväll blev det full eldgivning runt om kring och jag hade tom. pickan uppe. Dock fick inte våra gubbar skjuta denna gång heller men det smällde bra runtomkring ändå. Sen kommer vi till dagens höjdpunkt och det var när en aggressiv person närmar sig vår bas och skrek en massa. De som patrullerade basen tog hand om honom och plutonchef Patrik bad mig visa hunden. Vi hinner inte mer än röra oss ut från basen mot händelsen förrän Lime skäller till sitt ”riktiga” skall och det var en jäkla fart mot personen. Jag stannade en bit bakom våra mannar som ”pratade” med mannen. Lime skällde lite till och jag berömde henne och gav henne lite godis. Hon och jag avvaktade lite utan skällande och eftersom situationen lugnade ner sig så gick vi tillbaka till basen. Det som var extremt roligt att se var att Lime försvarade basen, plutonen, soldaterna omkring oss, vårt gäng. Jag var inte ett dugg rädd, uppspelt eller stressad när vi närmade oss mannen, så det var inte mig hon reagerade utifrån. Jäkligt coolt att se och lite förvånande hur rätt hon gör och hur klok hon är. Duktig VOFFA!

Sen framåt kvällen skulle det återigen vara skotträning och denna gången blev Lime påverkad vid 2:a och 3:e skottet. Hon drog sig bort från skotten och ville till basen och vår grupp. Det kanske inte var fel/farligt men sen började hon skaka och var synligt uppjagad. Hon var inte helt panikslagen men det var oroväckande att se. Hon åt godis och lugnade ner sig relativt omgående men detta ska följas upp. Fortsätter det så här så kanske det roliga slutar precis när det har börjat…. Vi kommer att vara med vid några skjutövningar framöver och se hur hon beter sig då.

Sen på kvällen rundades det av och det blev en rolig avslutning då hela bataljonen samlades och grillade korv och umgicks lite.
Det blev rysligt kallt snabbt så vi hoppade in i Mercan och värmde oss innan det bar av hem till basen igen. Natten var lugn och morgonen efter plockades allt ihop och lastades på bilarna och vi började rulla hemåt igen. Tillbaka i Malmö skulle bilarna lastas av, vi hade en utvärdering, Lime kontrollerades och ”skrevs ut”. Plutonchef Patrik samlade styrkorna och hade genomgång tackade av oss för en bra genomförd övning. Sen skildes vi åt trötta men nöjda och många nya upplevelser rikare!

Ett stort tack till Patrik som lyckats få med oss i gänget och “vakade” över oss under övningarna och tack till Bodil (som Lime är extremt glad för) som alltid ger trygghet och värme och månar om Lime. Tack även till övningsledarna och framförallt Marie som ser till att hundarna inte glöms bort. Till sist vill jag och Lime tacka plutonen som välkomnade oss och fick oss att känna oss som två i gänget.

Klart slut!



KFÖ del 2

2016 Posted on Mon, May 02, 2016 19:29:55

Dagarna har flutit ihop en del nu så jag ska försöka berätta rätt men det kan vara lite fel här och där.

Dag 2 började tidigt med eldpost vid 02-03 tiden. När jag gick upp till kaminen gick Lime upp för att pussa killen som sov bredvid mig. Men jag viskade åt henne att gå tillbaka och lägga sig på sin plats och det gjorde hon och killen somnade snabbt om. Jag satt bara 30 minuter sen var det sova fram till kl 05.30 (tror jag) då vi skulle upp.

Jag tror att det var under denna dagen som Lime och den andra hunden som var med skulle se hur de reagerade på skott. Killen som skulle skjuta hade problem med bössan men annars gick det bra. 3 skott på 25 meters avstånd och Lime var inte särskilt berörd.

Direkt efter skjutningen blev det action. Det hade varit en fordonsolycka och en av de skadade hade avvikit från platsen. Lime och jag kom till olycksplatsen och fick utpekat ungefär varit killen hade sprungit åt. Jag hade samma gubbar med mig som dagen tidigare och jag la upp hur vi skulle gå och se om Lime tog upp något spår. Det gjorde hon relativt omgående där jag ”satte igång” henne på patrullstig. Vi följde spåret och efter ca 50 meter hoppade en hare fram framför oss. Ajaj kan ha varit viltspår sa jag. Övningsledare Marie avbröt oss och frågade vad vi skulle göra nu. Jag föreslog att ”koppla på” igen vid första patrullstigen. Så blev det och Lime hittade ett nytt spår lite längre fram. Vi följde det och jag var lite nojig över att det fanns hundratals djur som sprang runt här. När jag sedan fick syn på ett skoavtryck i spåret blev jag lättad och taggad. Just då stoppar Marie mig och jag blev sjukt besviken. Men men.. insåg att här även sprungit hundratals mänskor senaste tiden. Vi var i princip i spåret men det hade blivit korsat av ”skoavtrycksmannen”. När vi väl var i rätt spår så tuggade Lime på bra. Efter ca 100 meter hittade hon ett föremål och jag berömde henne och hon fick lite vatten. Spåret var relativt rakt och i medvind och efter ca ytterligare 100 meter hittade hon ett föremål till. Man ser på Lime när hon upptäcker att något är nära (oftast inom ca 3 meter) men sen är själva markeringen nästan obefintlig. Hon bara doppar näsan och stannar bara ibland till mer än någon sek. Iaf fick hon mer beröm och vatten och vi begav oss vidare i den stekheta solen. Jag är inte van vid att bära alla utrustning och när vi går spår så går det undan och det är även jobbigt att bromsa Lime. På krampande ben närmade vi oss slutet och Lime blev lite osäker. Hon flängde hit och dit och letade som en tog. Sen fick hon vittring på figuranten och ”vindade” in honom de sista metrarna. Vi gick upp för en kulle och nere i en håla låg han. Jag stannade Lime och sa till grabbarna att ta över. Lime fick sniffa lite på figuranten och det blev hundgodis och vatten i belöning.

Om man ska summera insatsen så skötte Lime sig bra och jag mig lite sämre. Under övningar tidigare så har jag aldrig haft en gruppchef eller soldater bakom som jag ska kommunicera med. Kommunikation om allt från om vi ska ta spåret till vem som tar upp föremålen, formering, paus i spåret, terrängen framför mm mm är något som måste tränas på.

Det var iaf en väldigt rolig men krävande övning och vi var väldigt slitna efter spåret. Det var en stolt husse som klappade om Lime när vi vilade upp oss vid ett av värnen nära baslägret. Samma återhämtningsplats som dagen innan.

Sen var det lite lugn och ro och Lime återhämtade sig bra och hon kändes piggare och piggare. Jag är lite osäker på vad som hände resten av dagen men det var patrullering av området titt som tätt och då fick Lime gå vanligt för hon patrullerade ändå. Jag kunde inte köra henne i ”full patrol-mode” om man säger så för då hade hon slitit ut sig. Även i vanligt läge hittade hon allt som rörde sig.

Under dagen har jag för mig att det var någon eldstrid runt om kring men inte precis vid våra värn.

På kvällen sov hon lika bra som förra natten och morgonen efter var det upp kl 5 för patrullering för oss medan de andra sov vidare till kl 06.



KFÖ del 1

2016 Posted on Mon, May 02, 2016 18:24:20

Inget inlägg under 2015 ser jag….illa….


Då var det äntligen dags för mig och Lime att vara med på en krigsförbandsövning. Det har gått ca 2 år sedan certprovet och vi kände oss lite ringrostiga. Inte att vi inte har tränat men det är stor skillnad på att träna varje vecka och som nu kanske bara en gång i månaden. Iaf så var det samling på torsdagen kl 07.00 och vi var ute i god tid. 05.30 ringde klockan och vi kom iväg i hyffsad tid. Väl på plats var det lite struligt med passage vid grinden då ingen kände igen mig och lägg där till lite strul med parkering, så vi lyckades komma några minuter för sent ändå. Väl på rätt plats med all packning blev vi bra omhändertagna av vår plutonchef Patrik och hans krigare. Vi kände oss direkt välkomna och allt gick sedan i ett fasligt tempo. 100-tals grönklädda sprang fram och tillbaka och lastade fordon mm. Lime blev besiktigad och inskriven och det var skönt att se att det var en gammal bekant (Bodil) som skulle vara med under övningarna och hålla ett öga på hundförarna. Även Marie, en annan övningsledare som jag träffade under vår utbildning var med och det kändes tryggt att ha alla dessa tre (Patrik, Bodil och Marie) välbekanta personerna med under resans gång.

Inbesiktningen (eller vad de nu kallas) av Lime gick bra. Hon lät snällt någon annan klämma runt på henne och titta henne i munnen, öronen och ögonen. Skottprov skulle vi göra dagen efter.

Vi begav oss iväg på en skumpig Terrängbil 20 med hundburen bredvid mig. Det gick inte fort men det lät en hel del. Efter ca 1,5 timme var vi framme och när jag tittade till Lime satt hon och skakade i buren. Hon tyckte inte det var allt för kul men det var ingen större fara med henne.

När vi kom fram blev det action direkt. Vår pluton skulle ta terräng och alla gick på ett långt led och jag och Lime fick gå lite framför alla. Det blev en lång patrull och det var snårigt och taggigt med fasaner och harar lite överallt. Lime var inte van att ha en massa folk på flankerna och bakom sig men knatade på framåt. När vi hade tagit terrängen som vi skulle (utan att stöta på något) så var jag och Lime helt färdiga. I terrängen vi hade tagit byggde ”vi” sedan bas och grävde värn. När vi stod ett gäng vid ett värn så markerade Lime ut ifrån skogen mot ett öppet fält och jag tänker typ att patrullen är slut men jag kan ju slå ett öga åt de hållet hon markerar åt. Då får jag syn på en svartklädd soldat med vapen i handen som rör sig mot oss. Jag säger något i stil med ” e han där nere med oss” och mitt i meningen blir det ett jäkla ståhoj och alla slänger sig på marken och börjar rikta vapen och anropa på radion. Min puls börjar slå och jag och Lime lubbar ner mot baslägret för att vara en bit ifrån. Väl där springer vi på plutonchef Patrik och jag berättar om den ensamme mannen med vapen som kom emot oss. Han var lugn som en filbunke och undrade varför alla hade stirrat upp sig över en ensam person. Då taggade jag ner lite och sen avvaktade vi. Efter ett tag var mannen borta och då beordrades jag och Lime tillsammans med 3 soldater som skulle skydda oss att åka ner och se om vi kunde få upp ett spår på den mystiske mannen. Vi flängde runt lite där vi tyckte oss ha sett honom senast men inga ”spår” efter mannen.

Väl tillbaka i basen var kl 16.00 och Lime var helt slut och redo att sova för natten. Alla nya moment under dagen hade sugit musten ur henne. Tiden går otroligt fort när man är ute och vad som hände mellan kl 16 och kl 21 minns jag knappt. Tror att Lime sov i den här ställningen som ni ser på bilden större delen av tiden mellan våra patrullrundor som vi gjorde då och då. Jag insåg att Lime jobbade hela tiden och hon snappade upp allt som rörde sig oavsett armbindel(som visar på vän/fiende).

Jag hade innan varit orolig för att Lime inte skulle kunna koppla av i tältet och att hon skulle skälla på allt som hördes utifrån. Lägg där till massa främmande soldater i tältet som snarkade, fes och rörde sig. När vi väl skulle in i tältet runt 21 tiden bad jag om att Lime skulle få ligga längst in så inte så många sprang över henne vid eldvakt mm. Efter att ha passerat kaminen så han vi inte mer än fram till liggunderlaget förrän Lime somnade. Hon hade redan förstått att vi var ett gäng som hörde ihop och trots att vi hade den värsta snarkaren bredvid oss så gick natten bra. Lime sov bättre än mig och hon slapp dessutom sitta eldpost smiley.



Exteriör

2014 Posted on Mon, September 22, 2014 12:28:58

Exteriörbeskrivning!

Under lördagen när vi gjorde MT:et så fick vi reda på att det redan dagen efter på söndagen skulle vara utställning på Lunds Brukshundsklubb, där vi är medlemmar.
Perfekt, tänk om vi får vara med. Efter många telefonsamtal så fick vi kontakt med någon på kansliet. Vi fick svaret att det nog skulle gå att klämma in oss sist.

Efter en brunch hemma hos föräldrarna på Gunnesbo gick vi ner hela familjen och om det var vår tur direkt när vi kom eller att de såg att vi väntade vet vi inte men det blev in i ringen direkt.

Jag var inte det minsta nervös eftersom Lime inte skulle vara lös och eftersom varken hon eller jag kunde påverka resultatet.

<!– WriteFlash('’); //–>

Efter mycket mätande och klämmande från domarens sida så blev vi godkända och däremed fick Lime titeln korad. Vi är alla mycket stolta över Lime som både blivit tjänstehund och korad under året. Vilken jycke!



MT:et

2014 Posted on Mon, September 22, 2014 12:03:09

Vilken helg smiley!!

*fler filmer mm kommer upp under veckan.

Vi kom inte med, men vi var placerade som 1:e reserv på Mentaltestprovet i Tollarp. Lite tråkigt att vi inte fick vara med, när andra hundar från samma kennel skulle vara med. Även lite tråkigt då Lime fyller 4 år i mars och MT:t ska vara gjort innan hunden är 4 år.

Men plötsligt fem dagar innan provet fick vi en plats då Limes bror inte kunde vara med, härligt.

07.45 var det samling så det var bara att ställa klockan tidigt. 05.30 gick vi upp(sovmorgon för Jeanette). Det blev en liten cykeltur med Lime innan vi begav oss iväg.
Vi kom i god tid (wow) till Tollarps brukshundsklubb och hälsade på andra deltagarna och domarna mm. Hund nr 1 var Freja, en hoffe från samma kennel fast kullen efter Lime. Hon klarade provet och blev godkänd och det var kul att se. Sen var det vår tur.

Lime skötte sig bra vid de första momenten. Mest imponerad var jag över henne när hon kampade på 40 m avstånd. Jag gick iväg 40 meter, testledaren höll i en kampleksak och när jag släppte lös Lime sprang hon allt vad hon kunde raka vägen till honom och började kampa. Ingen tur förbi Jeanette eller Lena(uppfödaren) utan direkt till testledaren. Sen kampade hon inte i de 30 sekunderna som man hade önskat men men. Efter att hon släppt kampen gjorde hon en liten liten tur sen kom hon till mig när jag kallade. Nu var hon kopplad och jag kunde andas ut, för denna gången.

Efter introduktionen och kampen med testledaren så bar det ut i skogen för att jaga kanin.

Kaninen for iväg och Lime efter. Kaninen for in i ett rör och Lime kollade bakom röret och nosade runt lite för att kolla var kaninen tog vägen. Optimalt hade varit om hon nosade i röret. Sen var det samma sak igen fast från lite närmare röret. Där skötte hon sig bra och sen när det var dags att kalla in så kom hon.

Sen tror jag det var dags för “figuren i skogen” som jag kallar momentet. En skum figur kommer ut från skogen och närmar sig. Här tyckte jag Lime var duktig som gick ut kopplets längd mot gubben och nosade. Sen kom hon in och stod närmare mig och tittade på figuren. Sen ville hon fram och hälsa men då hade jag inte fått order att släppa kopplet så jag höll kvar och Lime fastnade med frambenet i kopplet och snurrade runt. Sen förstod hon nog inte att hon var lös och hade tillåtelse att gå fram förrän jag sa det men då gjorde hon det direkt.

Nästa moment gick ut på att jag sprang iväg, en “ful gubbe” for upp mellan mig och Lime och hon skulle klara av situationen. Här tyckte jag hon skötte sig mycket bra när hon undersökte gubben direkt och sedan kom raka vägen till mig. Kopplad och klar och ingen egen utflykt. GÖTT!
<!– WriteFlash('’); //–><!– WriteFlash('’); //–>

Sen var det dumpen som for upp och det gick ju som förväntat bra.
<!– WriteFlash('’); //–>

Ljudet trodde jag skulle gå lika bra och det var detta momentet som var den stora (negativa) överraskningen. Istället för att springa fram direkt som vid dumpen och som hon gjorde på MH:et så stannade Lime kvar bakom. Dock kom hon när jag satte mig ner vid ljudkällan och kallade.
<!– WriteFlash('’); //–>

Sen var det “Gundes” tur. En “ful gubbe” kasade fram lite lätt aggressivt och momentet är inte så mycket att skriva om.

Hmm vad var det sen…..

Det var nog bara skotten kvar och det gick ok. Lime var inte allt för sugen på att kampa men hon sket i skotten. Hon uppmärksammade det och tittade in i skogen där skotten kom ifrån och då var jag nervös att hon skulle lubba in i skogen och leka med skytten. Men det gjorde hon inte som tur var.

Testet slut och efter lite överläggning från domarna så fick vi godkänt men 353 poäng.



BLOD

2014 Posted on Mon, April 28, 2014 22:09:44

Idag trodde jag att Limes sista stund var kommen när det rann ut mycket blod från hennes mun. Hon hade skurit sig på ett dricksglas som var sönder och som skulle slängas. Innan jag lyckades lokalisera var blodet kom ifrån och hur mycket det blödde var det lite kaos.

Relativt snabbt såg jag att blodet inte kom från halsen/magen vilket var skönt.
Det blödde framme i munnen relativt kraftigt och lite under hakan och när Lime slickade sig så stänkte det ut blod. Droppar och stänk av blod kom här och där och jag ringde först till cityveterinärerna som gjorde en gedigen insats och berättade att jag kunde få deras första tid som var imorgon kl 13.00. Perfekt…..NOT!

Sen blev det ett samtal till stammisstället som så många gånger förr påpekade att det bara fanns jourtider kvar trots att kl bara var 15.oo och att dessa kostade många tusenlappar. Jag svarade med att jag visste detta sedan tidigare och på frågan om hon skulle boka in en tid bad jag henne avvakta.

Sakta men säkert slutade det forsa ut blod och efter ca 10 min låg Lime och tog det lite lugnt och det värsta verkade vara över. Lite slickningar och lite blodvite var det men efter en liten promenad så var jag lugn. Ett jack i tungan och sår på hakan kom vi undan med denna gången. PUH!

Jag tänkte ta foto på blodbadet men situationen kändes för allvarlig för att lattja fram kameran. Ni får nöja er med skräckfotona från tidigare i bloggen.



Certprov slutbedömning

2014 Posted on Sun, April 13, 2014 23:47:02

Ok, vinna eller försvinna!

När det var dags att höra domarnas bedömning stod alla i en stor ring. Det var ledare, spårläggare, baspersonal, instruktörer, fan och hans moster och vi som gått utbildningen. Högt och inför alla betade domarna av en hund i taget, ett moment i taget. Inte rätt sätt att göra det på enligt mig men ok. Jag hade hellre suttit i enrum och diskuterat de olika momenten ifall jag hade haft en annan åsikt än domarna.

Jag och Lime var nr 2 av 12 så det var vår tur på en gång. Nr 1 var Iggy och John som satt bredvid oss på bevakningen och som vi mötte i spåret. Det nämndes att Iggy “snackade” en del på bevakningen men han blev klart godkänd på det momentet och förövrigt på alla andra moment oxå. En grym allround-hund som inte är så roligt att bli bedömt direkt efter. Han är grym på det mesta.

Men det var Limes och min tur och jag kände att vi hade goda förutsättningar att bli godkända på den stillasittande bevakningen eftersom Iggy hade blivit det trots lite prat. Lime tur:
Hantering:………godkänd
Uppförande i basen:…………godkänd.
Spåret: ett tappat föremål………………….godkänd.
Bevakningen: tydliga markeringar…………(ev. nämndes snacket,minns ej)…godkänd.
Patrullering: tydliga & bra markeringar (utgår från att de syftade på Lime)…godkänd.
och därmed godkänd på alla moment. YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEESSSS!

Helt otroligt, vi hade klarade det. Jag kunde knappt tro att det var sant. Då alla stod runtomkring och det var lite strikt så kunde jag inte spexa och bjuda på någon segerdans men jag minns att jag var otroligt stolt över Lime och mig själv och att jag inte kunde sluta le.

Det är lite fel att säga att vi nu äntligen kan träna utan stress och med en annan glädje men lite så känns det. Nu vet jag att vi duger till och är tillräckligt bra. Det har alltid varit något lydnadsprovsdatum eller certprovsdatum som har legat och stressat en under resans gång.

Nu njuter vi bara och Lime är nu den toppenhunden som vi alltid har sagt att hon kan bli.



Next »