Platsliggningen var inte godkänd än och måndagen innan cert-helgen var det dags. Provet skulle börja kl 18 och Leif Borgenlöv var återigen domare. Jag kom en timme tidigare för att träna och rasta Lime. Mina kurskollegor Håkan och Louise var på plats och jag börjademed linföring direkt och Louise kommenderade.

Vi körde en minut och sen kommenderade hon platsläggning och jag gjorde mig klar. Kopplade loss…….skulle Lime sticka? Nej hon låg fint kvar och på kommandot ligg slängde hon sig så snabbt ner på marken att jag trodde att hon stack iväg. Sen traska jag ut 50 meter och Lime låg fint. Jag var lugn som en filbunke och drömde mig bort litegrann. Fiskmåsar flög förbi och höll liv några (20-40 m) bakom Lime. När en fasan började lunka fram i samma område blev jag lite lite nervös men Lime låg kvar. Efter fem och en halv minut fick jag kommandot att återgå och då hade lime legat med huvudet i backen nästan hela tiden. Jag var nöjd och glad att det funkade så bra. Nu skulle det bara funka när domaren var på plats också. Louise bad mig träna lite själv och det gjorde jag lite innan jag tog Lime på en kisserunda. Då ser jag Leif stå och prata med Louise borta vid parkeringen och jag tänkte att det var ju synd att han inte var här för fem minuter sedan.

När Lime var färdigkissad fick hon hoppa in i bilen och jag gick bort och hälsade på Leif. Då visar det sig att han har varit här hela tiden och stått på avstånd och bedömt platsliggningen. Allt för att jag inte skulle vara nervös och påverka Lime. Grymt snällt och en genialiskt plan. Stort tack till Leif som gav mig mer än en chans och tog sig tid att komma och bedöma. OCH ett stort tack till Louise som har coachat och pushat mig och Lime. Utan hennes hjälp och engagemang så hade det aldrig varit möjligt. Tack!

Nu var det 5 dagar till certprovet. 🙂