Dagarna har flutit ihop en del nu så jag ska försöka berätta rätt men det kan vara lite fel här och där.

Dag 2 började tidigt med eldpost vid 02-03 tiden. När jag gick upp till kaminen gick Lime upp för att pussa killen som sov bredvid mig. Men jag viskade åt henne att gå tillbaka och lägga sig på sin plats och det gjorde hon och killen somnade snabbt om. Jag satt bara 30 minuter sen var det sova fram till kl 05.30 (tror jag) då vi skulle upp.

Jag tror att det var under denna dagen som Lime och den andra hunden som var med skulle se hur de reagerade på skott. Killen som skulle skjuta hade problem med bössan men annars gick det bra. 3 skott på 25 meters avstånd och Lime var inte särskilt berörd.

Direkt efter skjutningen blev det action. Det hade varit en fordonsolycka och en av de skadade hade avvikit från platsen. Lime och jag kom till olycksplatsen och fick utpekat ungefär varit killen hade sprungit åt. Jag hade samma gubbar med mig som dagen tidigare och jag la upp hur vi skulle gå och se om Lime tog upp något spår. Det gjorde hon relativt omgående där jag ”satte igång” henne på patrullstig. Vi följde spåret och efter ca 50 meter hoppade en hare fram framför oss. Ajaj kan ha varit viltspår sa jag. Övningsledare Marie avbröt oss och frågade vad vi skulle göra nu. Jag föreslog att ”koppla på” igen vid första patrullstigen. Så blev det och Lime hittade ett nytt spår lite längre fram. Vi följde det och jag var lite nojig över att det fanns hundratals djur som sprang runt här. När jag sedan fick syn på ett skoavtryck i spåret blev jag lättad och taggad. Just då stoppar Marie mig och jag blev sjukt besviken. Men men.. insåg att här även sprungit hundratals mänskor senaste tiden. Vi var i princip i spåret men det hade blivit korsat av ”skoavtrycksmannen”. När vi väl var i rätt spår så tuggade Lime på bra. Efter ca 100 meter hittade hon ett föremål och jag berömde henne och hon fick lite vatten. Spåret var relativt rakt och i medvind och efter ca ytterligare 100 meter hittade hon ett föremål till. Man ser på Lime när hon upptäcker att något är nära (oftast inom ca 3 meter) men sen är själva markeringen nästan obefintlig. Hon bara doppar näsan och stannar bara ibland till mer än någon sek. Iaf fick hon mer beröm och vatten och vi begav oss vidare i den stekheta solen. Jag är inte van vid att bära alla utrustning och när vi går spår så går det undan och det är även jobbigt att bromsa Lime. På krampande ben närmade vi oss slutet och Lime blev lite osäker. Hon flängde hit och dit och letade som en tog. Sen fick hon vittring på figuranten och ”vindade” in honom de sista metrarna. Vi gick upp för en kulle och nere i en håla låg han. Jag stannade Lime och sa till grabbarna att ta över. Lime fick sniffa lite på figuranten och det blev hundgodis och vatten i belöning.

Om man ska summera insatsen så skötte Lime sig bra och jag mig lite sämre. Under övningar tidigare så har jag aldrig haft en gruppchef eller soldater bakom som jag ska kommunicera med. Kommunikation om allt från om vi ska ta spåret till vem som tar upp föremålen, formering, paus i spåret, terrängen framför mm mm är något som måste tränas på.

Det var iaf en väldigt rolig men krävande övning och vi var väldigt slitna efter spåret. Det var en stolt husse som klappade om Lime när vi vilade upp oss vid ett av värnen nära baslägret. Samma återhämtningsplats som dagen innan.

Sen var det lite lugn och ro och Lime återhämtade sig bra och hon kändes piggare och piggare. Jag är lite osäker på vad som hände resten av dagen men det var patrullering av området titt som tätt och då fick Lime gå vanligt för hon patrullerade ändå. Jag kunde inte köra henne i ”full patrol-mode” om man säger så för då hade hon slitit ut sig. Även i vanligt läge hittade hon allt som rörde sig.

Under dagen har jag för mig att det var någon eldstrid runt om kring men inte precis vid våra värn.

På kvällen sov hon lika bra som förra natten och morgonen efter var det upp kl 5 för patrullering för oss medan de andra sov vidare till kl 06.