Jag hade packat väskorna flera dagar i förväg så allting var klart.

På torsdagen var vi uppe i god tid och Lime ville vara säker på att hon skulle få följa med så hon satte sig framför dörren. Vi kom iväg i god tid och vi var uppställda på plats ca 10 minuter innan vi skulle vara där. Det var kul att se alla krigare igen och Lime var glad och hoppade runt och pussade de som hon hade delat tält med förra gången.

Vi hälsade på de andra patrullhundarna i kompaniet och skrev in våra hundar enligt de vanliga rutinerna. Sen tänkta jag hämta ut min pistolattrapp men inte ens det fick jag denna gången. Ingen riktig och ingen låtsaspicka L.

Hela kompaniet rullade efter mycket om och men ut och vi mellanlandade i halvvägs till övningsfältet för lunch och rastning. Lime hade klarat resan bra och var på bra humör. Själv kände jag av min förkylning och en bultande huvudvärk började tillta, jobbigt.

Sen rullade vi vidare fram till vårt övningsfält och det hämtades ut ammunition mm, innan vi kom till det området där vi skulle ha våran förläggning och där gruppen skulle ha sina övningar. Lime och jag skulle sedan bli skjutsade till ett annat område och hela helgen hade vi sedan övningar på annat håll med de andra hundförarna. Vi åt och sov med våra plutoner men annars så hade vi egna övningar.

Det började med att hundarna skulle skjutas in och samtidigt som detta skedde sköts det både till vänster och höger runt om oss på övningsfältet. Lime visade direkt att hon inte var allt för förtjust i pangandet. Efter lite övervägande så beslutades det att Lime ändå skulle bindas upp i basen med de andra 2 hundarna. Vår övningsledare som både jag och Lime kände sedan vår utbildning skulle hålla ett extra öga på Lime. Det var tryggt att ha ett känt ansiktedär och kul att vi vid både denna och förra övningen hade gamla bekanta som hade hand om hundarna. Jag bestämde då att jag skulle ha Lime uppbunden ensam så lite som möjligt under övningen och därför satt jag nästan alltid hos henne när hon var uppbunden när vi var med resten av plutonen.

Till min stora förtjusning skulle vi sedan skjuta pistol. Det blev inte allt för mycket skjutande första passet men att skjuta skarpt tar på krafterna så det var en lagom start. Lime hade under skjutningen snurrat runt i basen och hennes flexilina var nog lite i längsta laget så i fortsättningen blev hon uppbunden med en annan lina som var kortare och bättre. Alltid när hon var uppbunden höll hon på att gräva en grop som hon kunde ligga i och det hade nog att göra med att hon var ängslig och uppjagad av skjutandet. Iaf så var hon snabbt sitt gamla jag igen och vi åkte tillbaka till plutonen för att käka mat och snacka med gänget. Sen tror jag det inte hände så mycket mer den dagen utan det restes förläggning och sen var det nog dags att förbereda för kvällen. Lime och jag hade samma plats i tältet som förra gången och det funkade bra. Det var nästa lite för varmt första natten. Jag satt eldpost och Lime sov vidare efter att ha pussat lite på de som sov bredvid oss. Själv kunde jag inte sova överhuvudtaget den natten då marken lutade och var hård och ojämn.

Dag 2 började med pistolskytte och Lime var lagom orolig i basen som tidigare. Vi fick skjuta på mål och avsluta med att göra en liten hinderbana med förflyttning. Det var lite nervöst att lubba med skarpladdad bössa men det gick bra förutom att jag missade de sista målen som var lite längre bort. Efter många timmar uppbunden i basen var Lime glad över att det var över och vi åkte till vår pluton och käkade mat. De andra hade en riktigt fysisk övning och de såg lite slitna ut. Men de krigade på bra och soldaterna i min pluton är riktigta ”bad asses”.

Efter lunchen blev det hundövningar för hela slanten. Hundövningarna vi gjorde denna helgen var faktiskt de bästa som jag har varit med om. Korta intensiva patruller med vind, ljud-figgar i högt och roligt tempo. Det blev även ett släpspår och Lime var i gammal god form. Trots att vi inte tränar som vi borde så var hon väldigt taggad och duktig. Det som var skoj att se var att vi gjorde allt detta under tung beskjutning. Lime jobbade och ignorerade skjutandet nästan helt. Det var bara när det smällde precis intill oss som hon tittade upp för att sedan återgå till att jobba. Lime var glad och hon fick mycket beröm. Det är otroligt vilken skillnad det är på henne när hon är i ”arbets-läge”. Sen var det lite grävande mm när hon var uppbunden i basen när de andra hundarna gick sina övningar.

Lime bryter inte ihop helt när hon är uppbunden men hon tycker inte det är kul och hon mår inte bra av det så jag fattade ett beslut redan efter första dagen att denna övningen blir Limes sista. Tråkigt och vemodigt men Lime ska inte behöva må dåligt halva tiden av övningarna.

På kvällen var det lugnt och jag och Lime tog det lugnt när de andra i plutonen hade sina skjutningar på kvällen. De small som bara den och när plutonchefen frågade om jag ville komma upp och kolla på ”fyrverkerierna” var jag sugen, men det hade inte varit läge att ta med Lime dit upp så vi stannade kvar i basen och vilade i 15 minuter i tältet. Lime sov lugnt fast det var full beskjutning. Sen fick jag i uppgift att rensa kaminerna och hugga veden inför natten. Jag satte igång men efter bara några minuter var jag helt genomsvettig och pulsen dunkade på, det gick inte mer. Jag fick tillkänna ge att jag inte kunde lösa denna enkla uppgift pga min förkylning och jag har väl aldrig känt mig mesigare.

Lördagen hade sedan samma upplägg med skjutning på förmiddagen och hundträning i skogen på eftermiddagen. Vi sköt på ett nytt ställe och det blåste nästan storm där hundarna låg så vi fick flytta dem under skjutningen. När vi var färdiga med skjutningen så stod Lime med svansen helt mellan benen och skakade vid sitt träd och då viste jag att det var rätt beslut och inte ha med henne mer.

På eftermiddagen gjorde vi bla ett scenario där låtsades att det var skarpt läge. Det var mycket lärorikt och framförallt kommunikationen mellan hundförare, gruppbefäl och ledningen var nytt och något som måste tränas på. Det är många småmoment under patrulleringen som man måste hålla reda på och träna på för att det ska sitta.

Sen på lördagkvällen sköt vi ut hundarna och även där visade Lime att hon reagerade oroligt och hon ville söka skydd hos övningsledaren. Det finns lite olika alternativ som jag överväger när det gäller fortsättningen. Jag kanske är med utan Lime men det känns som det mest avlägsna alternativet. Ev byter vi till en bevakningspluton, men jag har hört att de skjuter precis lika mycket. Ev lånar jag någon annans hund där hundägaren har fått förhinder eller kan tänka sig att deras hund är med på en extra övning. Eller så hittar vi helt enkelt på något annat och går vanliga spår och uppletanden med Lime. Oavsett vilket kommer jag och Lime fortsätta att jobba ihop och kanske ha egna små övningar med övernattning i skogen.

Söndagen blev sedan lugn. Gänget rev förläggnigen, lastade bilarna och vi rullade efter lite vapenrengörning ut mot Malmö igen. Där återställdes all materiel och vi mönstrade ut hundarna och hade en kort utvärdering innan vi skildes åt för denna gången.

Jag är mycket nöjd över Limes prestationer under helgen och hon visade att hon är en riktigt bra patrullhund. Men främst av allt är hon en fantastisk familjehund som man alltid kan lita på. Hon skulle aldrig skada någon varken hemma eller på ute på övning vilket känns tryggt men hon skulle definitivt försvara oss (familjen & plutonen) om det skulle behövas.

Duktig flicka!